ord



"hur de än blir så kommer de nog bli bra! men jag vill att du ska veta en sak, jag vill inte komma ivägen någonstans. Jag tänker inte tvinga dig till någonting. För de vill jag inte! sårad och besviiken har man blivit förut och jag har inte större ork till att bli de nu. Smset idag som du skrev till mig fick mig att tänka till och fundera. Rädd och osäkerheten finns här inne och jag vill inte behöva känna så. Jag mådde rent av skit för någon månad sen. Tårarna rann och jag va helt sänkt förut. Sen dök du upp! Tänk dig att tro och hoppas och nästa vara säker på en sak, att en person man tycker om vill vara me en själv. Man själv kämpar och gör allt för att den andra ska må bra! Även fast den personen inte kämpar hela tiden så gör man själv de åt den personen för att man inte vill förlora den. Man säger till personen att hjälpa till och visa att den vill vara med en men man får ändå inte så mycket som man vill. Så till slut ger man upp, men tror ändå att personen bryr sig. Men felfelfel! Man får ingenting tillbaka ändå. Man gör slut för att man inte orkar kämpa själv, man tror att personen älskar en och ska börja visa. Men nej inga känslor har personen. Vem blir sårad och besviken i slutändan ändå även fast de är en själv som gör slut. Jo personen som kämpat, visat och gjort allt. De är personen som har känslor och tror att man lärt känna den andra som blir sårad! Jag hoppas att du förstår att jag gillar dig och bryr mig om dig! Så jag vill verkligen att du tänker till. Är du inte redo eller är de kanske så att du är rädd. Rädd är jag hela tiden nästan, men för att lära sig något måste man våga ta chanser! För upp på fötterna igen kom jag. Jag mådde så jävla dåligt, de va D jag ringde och grät till, han försökte verkligen hjälpa mig. Och jag ville bara glömma allt försöka och orka gå vidare men allt kändes meningslöst. Sen träffade jag dig, som fick mitt liv att lysa igen! Mina vänner är glada för min skull, dem ser att jag mår bra igen att jag lyser och är glad och skrattar. De sista jag gjorde på kvällarna och när jag kom innanför mitt hems dörrar va och gråta. Och de första jag gjorde när jag vakna va och gråta. Jag hoppades bara på att tårarna skulle ta slut. Men de gjorde dem inte. Jag kämpade på ändå! Och idag somnar jag och vaknar jag med ett leende på läpparna. hoppas du förstår att jag finns här vad som än händer vad du än känner och beslutar för. Men jag vill att du ska veta att jag tycker väldigt mycket om dig! Och för att lära sig något måste man våga ta chanser och lära sig av sina misstag"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0